När jag väntade på bussen idag satt jag bredvid Peter Jöback och nej, poängen är inte att jag kom fram till att han är en riktig person. Dock började jag nästan tycka om honom lite när vi såg varandra i ögonen, liksom när man ser en glimt av något som är mer än bara utsidan. Jag vill inte få det att låta som att jag har haft värsta kontakten med människan men det är bara det att jag genom större delen av mitt liv har tyckt ganska illa om denna folkkära artist. När jag insåg att han skulle spela fantomen i nya uppsättningen av "phantome of the opera" 
ville jag inte längre åka till London och se den för att jag tyckte att han skulle förstöra hela grejen. Och över huvud taget har jag tyckt att han är en präktig fåne som är kändis bara för att han är falskt karismatisk. 
Men vadå liksom, idag tänkte jag tankarna att vi alla är väldigt lika, vi gör alla det vi kan för att livet ska flyta på så bra och lyckligt som möjligt och vi har alla våra saker. Att tro att någon har ett smärtfrittliv är naivare än att tro att det imorgon blir fred på jorden. Det är klart att vi alla vet att alla är lika mycket värda men när det väl kommer till kritan så tror jag att många liksom jag ser ner på andra utan att egentligen tänka efter. Tänka steget längre. Men att bara se någon i ögonen kan få en att förstå.
MyViola
hem, lika värde, människosyn, peter jöback, tankar,

Kommentera

Publiceras ej